Tankar kring begravning
Nä jag har inte någon depression men genom alla mina depressioner så har jag tänkt på var jag skall begravas. Skall man begravas där man är född eller där man bor? Begravs jag i Sverige så finns det ingen däromkring men ändå så är det min födelseort. Eller skall jag begravas här på Åland så tänker jag att mina barn finns här men tänk om de väljer att flytta från ön och då blir jag ensam kvar. Ja dessa tankar brukar jag tänka på ibland. Man vill ju vara förberedd även om det kommer att dröja 40-50 år.
Har ni tänkt på var ni vill bli begravda?
Sammanfattning av året 2013
År 2013 var inte ett så bra år för mitt mående. 11 gånger lade jag in mig på psykiatrisk avdelning, antingen på den öppna eller den slutna. Mitt självskadebeteende ökade lavinartat och jag skar mig fler gånger än när jag började för 3-4 år sedan. Ett annat självskadebeteende var att jag tog överdoser (ej dödliga) och 2 gånger fick jag åka ambulans till akuten för att magpumpas och sedan läggas in på avdelningen. Mitt mående var instabilt och jag pendlade hejvilt i mitt humör. Nya mediciner sattes in för att bryta denna svängning. För det mesta var jag låg eller nedstämd. Fick en KBT-kontakt och i olika block jobbade vi på några saker som var jobbiga för mig.
Fick ECT under sommaren. Jag var den lyckligaste i 13 dagar men sen så kraschade jag. Det var inget för mig tydligen. Minnet därefter är lite si och så där.
Men det hände roliga saker också. Jag träffade mina flickor så gott det gick jag visade aldrig hur jag egentligen mådde utan var utåt och extra glad. På sommaren med hjälp från Rädda Barnen så var vi på olika aktiviteter och de var lyckade. Jag älskar mina flickor.
Högtiderna var dessvärre jobbiga för jag var ensam men jag försökte att få ha barnen nån dag under dessa högtider så jag också fick träffa dom.
Avslutade året med att rå om mig själv och ta vara på det jag hade även om jag inte såg mina barn så ofta.
Mina mål för 2014
Jag och min kontaktperson har spånat lite på mål för detta år och det blev en hel del men mycket hör ihop med varandra så även om det ser mycket ut på papper så är det bara några få övergripande mål. Vi tog inte bara det negativa utan även positiva saker.
Detta är min lista:
- Stabilt mående
- Ångesthantering
- Sluta med självskadebeteende
- Inte ta överdos
- Hitta ett annat jobb
- Åka till Ullared
- Campa med flickorna
De fyra första är något jag måste kämpa hårt för och inget som bara görs över en natt. Stabilt mående verkar vara på rätt väg med mina mediciner jag har idag. Kanske det behövs justeras längre fram när kroppen vant sig. Ångesten infinner sig men jag måste lära mig att hantera den när den kommer. Inte genom självdestruktiva handlingar.
Det positiva i listan är just positivt. Jag hoppas jag kan hitta ett tält till mig och mina flickor samt sovutrustning. Det kommer att bli spännande. Tror jag kommer att vara den enda som är rädd, ni vet alla spindlar och insekter. Jag kommer att se framemot detta.
Ullared (Gekås) har jag länge velat fara till och jag hoppas att den blir av i år. Min ena bror kommer att följa med. Har bett min intressebevakare om att spara pengar till resan. Håll tummarna för mig att jag får komma dit och handla något.
Jag skulle vilja jobba med något annat, något mer kreativt. Jobbar kvar på mitt nuvarande jobb.
Nu börjar utmaningen
Ingen har väl undgått att det är 2014 nu. Jag gav dessutom ett löfte för detta år och det är nu min utmaning börjar. Det kommer att vara svårt i början för ångesten lär inte försvinna bara för att jag gett mig själv ett löfte. Måste hitta andra saker för att ta itu med ångesten när den kommer. Brukar sticka, virka eller brodera samt måla men tankarna kommer att finnas kvar och det är dessa jag behöver övervinna. Jag kan ringa avdelningen eller mina kontaktpersoner.
Håll tummarna för mig detta år. :)
Jag lovar inget men skall försöka
Jag kommer bara att ha ett nyårslöfte som jag skall kämpa för men jag har några saker som jag skall försöka så mycket det går. Har skrivit om godis förut men jag får inte ge upp hoppet om att kunna sluta. Har visserligen upptäckt en sak med godiset (sockret) att min mage inte pallar med socker. Det blir att springa på toan nästan direkt. IBS:en gillar inte sockret. Så har jag det i tankarna så blir det lättare att sluta. Det är ju inte speciellt roligt att springa på toan hela tiden.
En lycka och sen krasch
Åkte båt igår och på vägen tillbaka så ser jag mina älsklingar på samma båt. Åh vad glad jag blev. Kramkalas. Jag satt en våning upp men var nere för att köpa något att dricka bara. Jenni och Julia ville följa med upp till mitt bord. De fick det och sen när de skulle äta så ville de även då vara med mig. Nästan hela resan var dom hos mig. Så glad.
Sen när det var landgång så farsvann de ner till bilen och ensamheten kom över mig som ett slag. Jag kände mig så ensam och det gjorde ont i min själ att de skulle hem till sig med personer som älskar dom lika mycket som mig.
Det slutade inte bra utan var deskruktiv. Ringde till avdelningen 2-3 gånger. Min lilla gubbe kom fram och prackade på mig en massa saker som jag fick strida emot. Han ville fortsätta att jag skulle vara destruktiv men idag fick jag "bråka" med honom. Han ville att jag skulle skada mig så pass mycket att jag skulle behöva uppsöka läkaren. Jag är glad att jag kunde stå emot honom.
Vegetarisk jul
Denna jul kommer att bli min första vegetariska jul men vad jag skall ha på bordet vet jag inte riktigt. Har inte så mycket och i min förvirring idag så glömde jag handla. tyvärr har jag ingen bil så jag kommer till butiken och handla det sista. Men det jag har hemma är soja chorizo, veggiebullar, grönsaksbiffar, cole shaw (stavning?) och julgröt. Har ingen julmust heller. Hur kunde jag glömma bort det.
Om jag skall vara ärlig som kommer jag att sakna den andra maträttsjulen. Hela julen är inte jul om det inte är skinka, köttbullar och rödbetssallad.
Nyårslöftet
Brukar inte ge nyårslöften i vanliga fall för jag bryter dom alltid efter någon månad. Men ni som följt mig vet att jag är destruktiv så har jag hittat det perfekta nyårslöftet. Jag skall inte skära mig under hela nästa år. Det kanske verkar lätt men för mig som är beorende av detta (sjukt jag vet men så är det). Det kommer att vara stort och kanske jag inte pallar trycket länge.Men jag skall ge fan på att detta skall lyckas. Detta kommer att gynna mig massor.
Det där med önskningar
Jag är sällan sjuk (förkyld alltså) och jag har inte så bra minne om hur det var att vara förkyld så jag hoppades på att jag skulle få bli det. Skitdumt eller hur? Vem önskar sig att bli sjuk liksom, jo jag. Cirka en vecka efter att jag sa det till min kontaktperson så blev jag sjuk. Det började lite med hosta och sen lite mera. I söndags på väg hem hostade jag så det gjorde ont i lungorna och luftröret. Kommer inte ihåg om det var normalt så jag ringde till HC i tisdags och sköterskan tyckte jag skulle komma in så jag gjorde det. Ingen lunginflammation så jag fick hostmedicin och sjukskrivning resten av arbetsveckan.
Nu önskar jag att jag inte önskade mig en förkylning. Lite sent men nu vet jag till nästa gång.
Det kommer att bli en jul för mig trots allt
Jag har bävat för denna ledighet. Ungefär två veckor blir vi lediga från jobbet. Det är lång tid för mig som redan har problem med helgerna. Det har inte blivit bättre av att mina flickor befinner sig i Sverige hela jullovet. Det kommer att bli så tomt. Men så har jag så underbara vänner att de fixat julsaker och klappar till mig och jag har ingen som helst aning om hur jag skall återgälda detta. Ni är verkligen guld värda.
Satt i bilen hem och när vi svängde in på Nyckelpigsgatan så fick jag en sån härligt känsla att jag till och med log där i baksätet. En härligt julkänsla, en känsla att jag är värd något och att jag mitt i all ensamhet kommer att få ha det juligt omkring mig när jag sitter där med min vegetariska jullunch. En frid i själen.
Tack mina underbara vänner och familj.
Pressen blev för stor
Igår kväll kom ångesten igen. Kände mig osäker och otrygg. Sakta sakta byggde den upp sig tills den blev olidlig. Tog en Opamox och mina kvällsmediciner samtidigt. Såjag sov väldigt "gott" fram tills 03 ungefär. Sen var det mindre bra även om jag somnade om. På morgonen var jag destruktiv så att fara in på jobb skulle jag nog inte hinna med idag för jag var tvungen att åka via akuten först. Missade 09:20-bussen och nästa skulle gå en timme efter och då var det knappt någon tid att jobba på.
Blev att sätta mig i någon aktivitet för psykläkaren skulle jag inte träffa förrän 16 så jag satte mig för att brodera. Fick låna garn, duk och tyg så nu kan jag fördriva tiden fram tills läkaren. Jag ville prata med någon läkaren så jag behöver prata av mig av det som hänt och jag hoppas att han förstår mig. Vad som händer vid det mötet vet jag inte.
Såg den person jag allra helst inte vill se/träffa
För två somrar sen så träffade jag en man. Egentligen inte min typ men jag tänkte vara öppensinnig och låta den personen få en chans. På den andra eller tredje träffen så fick han komma hem till mig eftersom han frågade. Tänkte att vi skulle sitta och prata, laga mat osv. Han tyckte då att vi kunde gå till sängen. Inom mig skrek NEJ men jag har skitsvårt att säga nej till andra så vi hamnade i sängen. Han började tafsa på mig. Jag blev så äcklad och ville skrika NEJ men jag vågade inte. Han vet inte ens om hur jag känner mig så han fortsätter. Försöker lite snällt med att fråga när han måste vara hemma men han hade inga tider att passa. När hans hand var innanför trosor så gick jag upp. Då fattade han och bestämde sig för att fara hem. Mådde skit och kände mig så äcklad.
Två dagar senare var jag tvungen att lägga in min på psyket och var inne 8 veckor. Allt pga detta. Nu två år senare så ser jag han på stadsbussen. Hjärtat stanna och jag höll andan en kort stund. Han tittade på mig och jag tror han kände igen mig men jag sa ingen, gick bara längre bak i bussen. Nu kommer ångesten och alla tankar på det som hände. Jag hade förträngt detta men nu måste jag leva med det igen. Skit.
Reklam
En del reklam är bara hemska med stort H och andra blir man glada av och just nu går Kalles kaviar på tv och en av dessa så är det en man från Schweiz (tror jag det var) och hela hans utförande är underbar. Han ger ingen min eller gester uten den går så här: (tagit bort delen men kvinnan)
It taste.....
.
.
.
It taste.....
.
.
.
It taste.....
.
Fantastic?
.
No.
Här en oklippt version av den som går på tv.
Du har inga problem, typ
Var till läkaren i måndags för jag skulle behöva sjukskrivning pga mina tummar och pekfringrar. De krånglar varje gång jag skall jobba men enligt läkaren så är det inte så farligt. När hon rörde på fingrarna så gjorde det inte ont som det allt är men det är när jag måste ta i och använda musklerna/händerna det är då det gör ont och det går inte att härma med att bara röra fingrarna upp och ner utan någon som helst tyngd. Jag har tid till den 13:e (japp fredagen den trettonde) för en utredning. Något måste det vara, man har ju inte ont för att det är kul. Jag kommer att begära att få en permanent lösning för jag har ingen större lust att ha smärta i 30-40 år för att sedan opereras. Hellre stel än smärta.
Jag har fått en liten julklapp
En vän till mig såg vad jag behövde lite saker och överraskade mig igår med en potatisskalare. Helt otroligt vilka snälla människor det finns. Släkt som vänner. Nu slipper jag skala med min osthyvel. Tack så mycket!
Kroppen lägger av
Jag har ont i kroppnen och jag känner mig som en riktig gammal tant när jag rör mig eller när jag tex skall kliva på en buss. Det gör inte bara ont utan jag är stel som ett kylskåp så jag måste häva upp mig själv på bussen eller någon annanstans. Igår satt jag som vanligt på soffan och med kors i benen. Ingen bra kombination med smärtan men jag måste sitta så. Så började det göra ont i knät. Hade det inte under dagen men kom sen på kvällen. I morse när jag vaknade så värkte arbången, eller precis ovanför armbågen. Det gjorde den inte igår när jag gick och la mig. Det finns bara mjuk i sängen så jag vet inte var jag skulle ha slagit mig på. Det känns som om kroppen håller på att ge upp.
Är jag för gammal för detta?
Tonåringar som bloggar brukar skriva önskelista på sina bloggar. Jag tänkte göra likadant fast jag är 30+.Jag önskar mig saker från Clas Ohlson för det är där jag behöver ifrån.
- Potatisskalare (Jonas)
- Tratt
- Frysburkar (ej engångs)
- Våffeljärn
- Stavmixer
- Dammsugare
- Rivbox
- Påslakanset
- Spritsset
- Ungform för bröd
Mer kommer jag inte på. :)
Lilla Jul och julpynt
Japp idag är det Lilla Jul som vi på Åland och Finland firar lördagen innan första advent. Det är nästan precis som vanliga julafton. Man delar ut julklappar och äter julmat/julfikar. Det är en försmak av den stora julen. När det börjades vet jag inte.
Jag har julpyntat även om det inte ser så där överjuligt ut eftersom jag inte har så många saker. Lämnade det mesta efter mig för att det är viktigare att barnen får en julig jul (samt påsk). Har ingen gran heller och det är lite trist. Om någon därute läser detta så är det fritt att skänka en plastis till mig. ;)
Jag lever i det förflutna
Jag har kommit på mig själv att leva i det förflutna. Ta tex godis, det var något man åt som barn. Det var ju liksom grejen att få den där påsen varje lördag. Jag minns hur det smakade, oj vilken upplevelse. Än idag söker jag samma njutning av godiset som det var när jag var liten. Det gäller ganska mycket saker. Man söker lycka, lycka i det som var när jag var barn. Men livet är inte en skaldjurssås som en viss reklam talar om för oss. Mitt liv ser helt annorlunda ut än för 30 år sedan. Hur hittar jag MIG i nuet?
En månad
Idag är det 32 dagar sedan jag blev vegetarian. Det är en milstolpe i mitt nya liv. Det har varit svårt och ännu är jag långt ifrån fullärd. Jag brukar googla på vegetariska recept för att hitta något nytt att testa. Helst vill jag kunna laga maten från grunden och inte behöva köpa färdiga rätter. De dyraste kan jag inte köpa men jag har ännu klarat mig på det jag klarar av att laga och som är billigt. Men dessa biffar såsom morotsbiffar och rödbetsbiffar har jag inte klarat av att laga men mitt mål är att även kunna laga dessa.
Jag har börjat baka bröd och bakverk. Oj verk låter så stort men det är typ kladdkaka, muffins och liknande som jag bakar. Just i skrivande stund håller jag på med chokladbollar. Är sötsugen för jag har inte ätit godis på 6 dagar. Vilket är även en del av mitt nya liv. Pengarna jag köpte godis för lägger jag på mina grisar numera.
