En lycka och sen krasch
Åkte båt igår och på vägen tillbaka så ser jag mina älsklingar på samma båt. Åh vad glad jag blev. Kramkalas. Jag satt en våning upp men var nere för att köpa något att dricka bara. Jenni och Julia ville följa med upp till mitt bord. De fick det och sen när de skulle äta så ville de även då vara med mig. Nästan hela resan var dom hos mig. Så glad.
Sen när det var landgång så farsvann de ner till bilen och ensamheten kom över mig som ett slag. Jag kände mig så ensam och det gjorde ont i min själ att de skulle hem till sig med personer som älskar dom lika mycket som mig.
Det slutade inte bra utan var deskruktiv. Ringde till avdelningen 2-3 gånger. Min lilla gubbe kom fram och prackade på mig en massa saker som jag fick strida emot. Han ville fortsätta att jag skulle vara destruktiv men idag fick jag "bråka" med honom. Han ville att jag skulle skada mig så pass mycket att jag skulle behöva uppsöka läkaren. Jag är glad att jag kunde stå emot honom.
Kommentarer
Trackback
