Det där bra-iga hände
I tisdags kväll så fick jag ett mess från Moa att jag skulle ringa henne men jag hade redan satt mobilen på laddning (i kansliet) så jag såg inte det förrän i onsdsgs morse. Efter 8 ringde jag henne. Moa ville ha min hjälp, hjälp med bloggen och bilderna. Detta är stort för mig för jag har väntat på den dagen då mina flickor ber mig om hjälp. Alla säger att man varit en dålig förälder nångång men jag har haft ett sånt dåligt samvete över mitt beteende. Att vara psykisk sjuk samtidigt har ju knappast varit bättre. Detta har jag mått oerhört dåligt över. Jag har trott att de inte vågat ta kontakt och fråga något utöver mina samtal två gånger i veckan. Jag är så berörd över detta att jag bara gråter hela tiden när jag pratar om detta och även tänker på det. Detta kommer jag att ha med mig länge. :-)
Kommentarer
Trackback
